Arkiv för ‘Anmärkningsvärt’ kategori

Stig Carlsson – Sveriges mest berömda högtalarkonstruktör

25 oktober, 2011

Stig Carlsson är förmodligen Sveriges mest berömda högtalarkonstruktör, kanske till och med hifi-personlighet. Till dig som inte känner till Stig Carlsson och alla hans fina prestationer kommer här en genomgång.

Stig Carlsson var utbildad civilingenjör på KTH. Hans första högtalare kom till redan 1953 med den mytomspunna ”Kolboxen” eller som den egentligen hette Lund Ortho Acoustical Systems 1001.

Det var en aktivhögtalare som var bestyckad med en 10 tums bas i botten a

v den avlånga cylindriska kabinetten en 8 tums bas/mellanregister i toppen omgärdad av 4 stycken diskanter. Högtalaren var även utrustad med ett 10-12 watts rörslutsteg.

1966 började dom verkliga framgångarna i och med bildandet av företaget Sonab och folkhemshögtalaren Sonab OA-5. Namnet OA-5 betydde att det var en ortoakustisk högtalare med 5 stycken högtalarelement. Det är ofta en missuppfattning att ortoakustisk stod för rundstrålande eller liknande men egentligen betyder det snarast ”riktigtljud”. Namnet skulle dessutom följa med alla Sonab och Carlssons högtalare trots att högtalarna hela tiden blev allt mer direktstrålande.

Sonab OA-5

Sonab OA-5

Det finurliga i Stig Carlssons konstruktioner var att han insåg att det var smartare att inräkna rummetsväggar i konstruktionen och ta nytta av dessa i stället för att enbart se dom som något av ondo. Det ljud som reflekterades av bakomvarande vägg var noga uträknat vad gäller riktning och fas. Tack vare detta kunde också högtalaren stå mot väggen. Väggen användes också som basstöd vilket ger den karakteristiska djupbas som Sonab och Carlsson högtalarna klarar av att leverera trots små lådor och element.

Efter över 100 000 exemplar av Sonab OA-5 typ II hade sålts var det dags för nästa serie den så kallade 70-tals serien. Det var högtalare som på många sätt till det yttre påminde om dom tidigare OA-5 och OA-6. Skillnaderna låg framförallt i att högtalarna i 70-tals serien inte längre var rundstrålande utan till en högre grad använde sig av direkt och reflekterat ljud.

Sonab OA-12

Den minsta högtalaren i 70-talsserien var den lilla kuben OD-11. Men dom verkligt klassiska modellerna hittade du i OA-serien med OA-12,OA-14, OA-116 och bjässen OA-2212. Här beskriver siffrorna också elementen men specificerat i deras roll 2212 betyder t.ex. att det är en högtalare med 2 basar, 2 mellanregister och hela 12 diskanter.

1978 lades det statsägda företaget Sonab ner efter ekonomiskaproblem till följd av en felsatsning att försöka sälja mobiltelefoner till en obefintlig marknad. Högtalare med namnet Sonab efter 1978 har ingenting med Stig Carlsson att göra och var till 99% billiga högtalare som försökte utnytja det välrespekterade varumärket.

På 80-talet började Stig Carlsson återigen tillverka högtalare denna gången under varumärket Carlsson tillsammans med bland annat John Larsen (som idag fortsätter tillverka högtalare enligt Carlssons ideér under varumärket Larsen) i småländska Skillingaryd. Den nya serien var ytterliggare ett steg emot direkt ljud men fortfarande i samverkan med bakomvarande väggs reflektioner. Första högtalaren i serien var OA-51 en högtalare som till formen inte liknar något annat men som även prisades för just sin design. Detta är på många sätt den mest eftertraktade av Stig Carlssons högtalare och kanske också den mest välljudande, särskilt i någon av dom många uppgraderingar som släppt av Carlsson och SSC själva eller Larsens LE.

Carlsson OA-52.3

Ytterligare två högtalare släpptes under 80-talet OA-50 och toppmodellen OA-52. Detta var relativt nätta golvstående högtalare den senare med en form som påminner om en liten fåtölj.

Stig Carlsson dog den 8 mars 1997. Efter hans död släpptes ytterliggare en högtalare under Carlsson varumärket OA-58. OA-58 är konsturerad av Ingvar Öhman och såldes under ett par år in på 2000-talet jämsides med OA-52.3.

/ Carl

Michael Green design

Mcintosh – blåttljus, svartglas och bra HIFIljud

Vad gömmer sig bakom LO-D, Autenthic och Trio

21 juni, 2011

Ett intressant fenomen är de många namn som några av dem japanska tillverkarna gömmer sig bakom. Idag tänkte jag genomföra en kort ”guide” om några av dem.

I Japan heter inte en Kenwood Kenwood utan istället Trio och ibland letar sig t.o.m Trio emblemet in på den svenska marknaden. För ett par år sedan hade Rehifi inne en Kenwood Supreme 600 men som istället var märkt med Trio.

Trio 600, hette i Sverige Kenwood 600. Kanske Kenwoods bästa förstärkare någonsin.

Toshiba heter i Japan ibland för Aurex och Hitachi heter LO-D. NEC är ytterligare en tillverkare som kan hittas under annat namn nämligen Autenthic.

Ett annat fenomen är Marantz som under 70-talet även såldes under varumärkena Superscope och svenska Expert (precis som Olle Mirsch högtalare).

Ibland har företaget ett annat namn än varumärket på deras produkter till exempel är Denon en avknoppning på skivbolaget Columbia, företaget heter därför också Nippon Columbia. Luxman hette ursprungligen enbart Lux corporation men blev så pass förknippat med Luxman att man bytte företagsnamn.

Mcintosh – blåttljus, svartglas och bra HIFIljud

Radford STA 25 Mk4/Series 4 – En sann HIFI raritet

Fint besök på REHIFI.SE

Carl – REHIFI.SE

Solen skiner i HIFI-butiken. Utreade fynd.

17 juni, 2011

Tänkte bara tipsa om vår sommarrea i butiken och webshopen. Det kanske känns som reklam men du som kund avgör om det finns chans att fynda. Vi har förmodligen aldrig innan haft ett såpass stort utbud och med rabatter ända till 80%! Över 200 produkter är utreade för tillfället och det under ordinarie köpevillkor.

Cabasse, Denon, Audiostatic, Sony, NAD, Marantz, HK -och många fler märken finns det en chans att fynda på. Är du HIFI-intresserad så kan vi nog ordna något som passar dig.

Max REHIFI.SE

Vetenskap och vetskap: HIFI kablage

19 maj, 2011


Utvecklingen står inte still, det bara verkar så. Därför ska man inte fästa så stor vikt vid mätningar och tester som inte bygger på egna upplevelser i HIFImusikens underbara värld.

Med risk att få ordentligt med stryk, vill jag ändå komma med ett antal iakttagelser.

Det finns en tendens att gamla sanningar blir permanentade av ren bekvämlighet för ingen orkar ifrågasätta det som redan en gång blivit etablerat som just sanning. Om vi ska hårdra det resonemanget skulle vi kanske på sin höjd lyssna på stenkakor i stugorna och leva i tron att jorden är platt. Jag tänker på bland annat ljudtekniska sällskapets kabeltester i början på 80-talet. Det absolut bästa som fanns enligt mätningar och tester då var vanlig lampsladd. Visst, det fanns inte ett särskilt stort utbud av kablar då. Vetskap och vetenskap är inte samma sak och sedan dess har tiderna förändrats en hel del!

7500kr för en balanserad signalkabel. Är det värt sitt pris?

Missuppfattning 1 Anpassning av kablar.

Matchning är en fråga om var i kedjan man stoppar in en kabel, inte att vissa kablar lirar ihop med vissa apparater.  Om vi börjar från en CD i din anläggning och kallar det början och högtalarna representerar slutet har vi fastställt en ordning att utgå ifrån. Om man då börjar från början som verkar logiskt får man en hel rad problem på halsen. En bättre kabel släpper igenom mer information än en sämre kabel, det tror jag att alla kan vara överens om. Så vad händer då? Jo man får en ”informationsinfarkt” i ett senare skede i musikkedjan. Nästa kabel som vi förutsätter är en ”sämre” kabel klarar inte av att återge och transportera all information den får ta emot. Resultatet är att informationen inte kommer fram och det kan låta sämre istället för att bli den musikaliska höjdpunkt man hoppades på. Men, testa att sätta den nya kabeln mellan för och slutsteg så kanske du får ett helt annat resultat!

Med detta i åtanke bör man börja från högtalarkabeln och arbeta sig framåt, då uppstår inga problem.

Fortsättning följer..

Kenneth @ Rocksolidaudio

Kenneth är ej verksam inom REHIFI.SE. Hans åsikter är hans egna och behöver ej överensstämma med våra (Red. anm.).

Dynaudio, JBL, Mcintosh – Fint besök på REHIFI.SE Del 2

5 maj, 2011

Efter min kollega Carls inlägg om det fina besöket av Sansui apparaterna hände det en hel del fler intressanta saker på vår inköpsfront. Det kommer att dröja lite för vissa av dessa innan de går ut till försäljning, men jag känner att det är min skyldighet som entusiast att kunna meddela er om nyheterna som komma skall.

Dynaudio Axis 5. Högtalare på ca 100kg/st, Effekt 450w och känslighet på 88DB. Monsterlådor med andra ord. Vi ska bara se till att renovera basarna först. Priset kommer att hamna på runt 15000kr.

Dynaudio Axis 5

Mcintosh MC 2500. Äkta vintage monsterslutsteg på hela 2*500 watt anno’ 1986. I bra skick. Fungerar superbt med vår C46:a. Utpris ca 30000kr.

Mcintosh MC 2500

JBL 250 TI Limited Edition. Varmt omtalade high-end modeller. Utpris ca 20000kr

JBL 250TI Limited Edition

Du är varmt välkommen att fråga mer om detta. Bara att skicka iväg ett mail till info [a] rehifi.se eller varför inte komma in i butiken direkt!

MVH

Max Jönsson REHIFI.SE

Fint besök på REHIFI.SE

28 april, 2011

Idag kom det som vanligt ett antal paket levererade till butiken. Det är alltid lite spännande att se vad det är i dem.
Tyvärr är det kanske inte alltid så jättekul saker, åtminstone inte för en vintagenörd som mig.
Men idag var det annorlunda. På några av paketen stod det export. Det var uppenbarligen något utöver det vanliga.

I paketen fanns de legendariska för och slutstegen Sansui C-2301 och B-2301. Riktiga monstersteg.
Tillsammans väger dem in på knappa 60 kg och över 20 av dem är försteget! Kanske inte helt ovanligt i en värld full av
Krell, Audio Analouge Maestro och Audionet, men 1983 var det ganska extremt. Och som vanligt när det gäller Japansk hifi
så är kilona placerade där de gör nytta, inte som fastsatta blyvikter i botten eller annat trams som man ibland kan se.

Nypriset i Sverige 1986 var 62 000 kronor och frågan är hur många som egentligen såldes här om ens något.

Förstärkarduon har i eftermiddag stått och spelat både ifrån vår Squeezebox och DCS delius men även vår
Acoustic Signature Final. Och ljudet var precis som man kunde förvänta sig, fantastiskt.

Tyvärr måste jag meddela alla er som nu sitter i köptankar att detta setet redan är sålt, men misströsta inte vi kommer
snart att ha ytterliggare ett C2301 samt det mindre slutsteget B2101 till salu.

Equalizern – bortglömd, och förlöjligad

dCS verdi la scala och dCS delius – Hifi teknik i kulturens tjänst

Luxman M6000 high-end raritet

HIFI Kenneth utvärderar de mytomspunna AMR

7 april, 2011

AMR AM 77 - Vi har den inne. 35000kr

AMR AM 77 – lever på laster

En förstärkare som vaknar till när det behövs som mest. En våt dröm för alla som svurit över tungdrivna högtalare, och aldrig fått det att lossna med era Infinity Kappa eller B&W 802or.

På papperet kan vissa fakta och siffror verka förföriska men det är inte alltid det funkar som det var tänkt. Här kan det nästan sägas vara tvärtom. Det här med motkoppling för att minska distorsion är en på papperet jättebra grej, medan det i praktiken blir som en hund som jagar sin egen svans. Löser vissa problem men skapar andra. Ja smart att låta signalen gå runt och komma tillbaka för analys, men det sker med fördröjning så kompensationen som skickas ut kommer till rätt plats fast vid fel tidpunkt. Tidsfelet är uppfunnet. För att minska det kan man göra ”testbanorna” kortare och därmed komma mer i fas. Ett annat sätt som AMR valt är att helt enkelt strunta i motkopplingen och få bättre timing. Det kräver då att förstärkaren får jobba med lite mer effekt och det anser man på företaget vara bättre rent ljudmässigt.
En annan lite speciell egenskap är att man valt att göra en ”hybridförstärkare”. Iden är att ta det bästa från transistortekniken och para ihop med rörens fördelar. Kortfattat – bättre bas och varmare mellanregister/diskant.

Att detta dessutom är en mångsidig musikmaskin är ett stort plus. Använd den som den är som en integrerad förstärkare eller som försteg. Eller varför inte brygga den och få ut 400 watt? Fast då behöver du ju två för att kunna spela stereo. Men du kan fortfarande använda försteget, så det behöver du ju inte skaffa något. En ovanligt genomtänkt konstauktion att växa i.

Allt detta har man byggt in i en låda som närmast påminner om ett stridsvagnshinder i sin framtoning. Den är oerhört kompakt, tungt och välbyggt – som allt annat från AMR. Man kan misstänka att design och utvecklingsavdelningen befolkas av stridsvagnsfetischister.

Detta var ovanligt mycket tekniksnack för att komma från mig, men jag kände att det var motiverat i det här fallet.

När man ska lyssna första gången efter att ha släpat upp 35 kg förstärkare på sin hifibänk blir man först besviken. I manualen står det att den behöver mellan 24-48 timmar i standby läget innan den börjar låta ”stabilt”. Det stämmer, så låt det ta den tid som behövs, det är värt det.
När man sedan börja lyssna (efter uppvärmningen) blir man rikligen belönad.  Musiken flödar fram och man rycks med i rytmen. Det är inte på något vis analytiskt ljud, eller ansträngande bara väldigt medryckande.
Det vore kul att testa med två stycken förstärkare ställda i monoläge och se vad de kan göra med ett par B&W Nautilus 802.


UPPDATERING
:
Jag var tvungen att prova hur AMR klarade sig som ren förstärkare med mitt försteg från Kora. Det blev en rejäl överraskning, nu klaffade allt helt perfekt och det absolut bästa från två världar blandades i en aptitlig mix. Med mitt triodförsteg och hybridtekniken i slutsteget fanns all kraft jag kunde drömma om – parad med finliret hos rören släppte musiken loss ordentligt med alla nyanser tydligt framträdande. Jag har verkligen fått något nytt att tänka på för detta är en vinnande kombination.

Omdöme
Plus

·    Mångsidig
·    Medryckande
·    Välbyggd

Minus

·    Kräver sin last, passar inte med alla högtalare

Försteg     Kora Crescendo
Högtalare    Cadence Amaya
Kablar     Bertramaudio signal och högtalarkabel, Jorma digitalkabel

Kenneth @ROCKSOLIDAUDIO

Hur det är att samarbeta med REHIFI.SE som student

7 april, 2011

Projekt på REHIFI.SE – så här tyckte studenterna.

REHIFI.SE intervjuar Erik som tillsammans med, Cecilia, Emil, Martin och Sebastian gjorde ett CSR arbete för REHIFI.SE. Tillsammans besitter de en väldigt gedigen kunskap, då de läser vitt skilda program så som Ekonomi kandidat, Politices kandidat och lärarutbildning.

Erik, hur kom det sig att ni valde REHIFI.SE?
Jo, allt började vid en gästföreläsning 2007. När Thomas (REHIFI.SE:s VD) höll en presentation av det dåvarande Repsam som senare blev REHIFI.SE. Mycket intressant företag tänkte jag för mig själv. Sedan dess har jag följt REHIFI.SE:s spännande tillväxtutveckling. Av skolan fick vi i uppgift att göra en konsultrapport. REHIFI.SE kom som ”top-of-mind”. Thomas Jönsson nappade snabbt på idén och vi började så smått med en ”brainstorming” av idéer av vad vi kunde arbeta med. Efter en lång utläggning över en lunch, på kniv och gaffel på Caroli i Malmö som REHIFI.SE bjöd på, kom vi fram till att jobba med CSR (Corporate social responsibillity). Eftersom Thomas, som själv en gång varit student i Lund, har stor erfarenhet av studentprojekt visste han att vi skulle lära oss mer om vi arbetade praktiskt istället för teoretiskt. Det praktiska arbetet resulterade i en kundundersökning som gick med ut i det senaste
nyhetsbrevet.

Vad resulterade detta i för REHIFI.SE?
Jo, bland annat så kommer det att ändras på hemsidan för att kunderna lättare ska kunna få reda på allt som REHIFI.SE faktiskt gör för miljön. Ett annat exempel är detta blogginlägg. Mer förslag är på gång som vi hoppas kunna presentera snart. Dessutom fick REHIFI.SE mycket bättre kännedom om sina kunder och deras önskemål genom undersökningen. Förhoppningen är att REHIFI.SE lyckats genomföra de flesta av dessa förbättringar under året!

Något som detta lät 2000ggr bättre enligt Erik

Vad lärde du dig Erik?
Att det är stor skillnad mellan ljud och ljud, REHIFI.SE:s provanläggning var ungefär 2 000 gånger bättre än vad vi själva och andra studenter jag känner har råd med. Att arbeta praktiskt och verkligen jobba proffsigt med agendor och tidsbestämda möten för att passa Thomas hårda schema har också varigt lärorikt. Vi lärde oss även att utforma enkäter och utvärdera alla dess komponenter. Sist men inte minst så har vår generella kunskap om CSR och hur företag praktiskt arbetar kring det ökat markant. I vår utbildning ligger CSR delen på det teoretiska planet och det var en utmaning för oss att plocka ner teorin till ett praktiskt handlande.

Skulle du rekommendera andra studentgrupper att arbete med REHIFI.SE?
Absolut! Att jobba tillsammans med Thomas var mycket intressant. Enligt mig så handlar det mycket om ”access”, hade man som student arbetat med ett storföretag i en hård konkurrens så blir just tillgången till nyckelpersoners tid och material svårt. Thomas hanterade allt perfekt då han nästan alltid var tillgänglig via mail och SMS när man hade någon fråga eller bara ”bolla med material” (som tex. utformningen av enkäten).
Vi i studentgruppen tackar Thomas och REHIFI.SE för deras generositet och samarbete! Nu väntar vi spänt på hans reaktion på vår konsultrapport angående CSR.

REHIFI.SE tackar det ödmjukaste för studenternas insats och tyckte det var jätteroligt att få äran att jobba med dem!

Thomas Jönsson & Max Jönsson

dCS Verdi La Scala och dCS Delius – HIFI Teknik i kulturens tjänst

23 mars, 2011

En Cd spelare och DAC för över 200 000 kronor kan väl kanske inte direkt vara prisvärda. Fast jag tror jag måste ompröva det påståendet. Allt hamnar i ett helt annat läge nu när grejerna är begagnade och kostar en fjärdedel.

En del saker vill man på förhand antingen tycka om eller ogilla. Varumärken har en stark inverkan på ens omdöme. Första gången jag körde en Ferrari ville jag inte tycka om den av princip, men redan efter ett par hundra meter gick det liksom inte att låta bli. Samma sak här, det var bara att acceptera att bli hänförd och förförd av ljudet som flödade ut ur anläggningen.

Installationen kräver lite tid, och jag rekommenderar att man tar sig den tiden. Normalt anser jag att en manual finns bara för att de som tillverkat en produkt misslyckats med att göra den begriplig för användaren. Men här är den på sin plats, för man kan ställa in om inte allt så bra nära. I snabb set-up bladet rekommenderas att man låter de olika delarna kalibreras till fabriksintällningen. Klokt val, den funkar dessutom som en ”panikknapp” om man går bort sig i det djungellika menysystemet.

Utseende är kanske inte allt men ändå lite viktigt för hemfriden. Det här är en teknikpryl av rang och ser ut som en sådan, fast snygg ändå på något tidlöst sätt. Den tar en del plats i hyllan, det är visuellt tre olika chassilådor, fast egentligen är det bara två.

Jag levde länge i uppfattningen att dCs tillverkade ren och prydlig hifi med fokus på detaljer och att musiken kom i andra hand. Så fel jag hade, inte så att det saknas detaljer. Det finns nästan ett överflöd av detaljer men musiken håller dem i ett stadigt grepp. Aldrig tidigare har det varit så lätt att följa en melodislinga eller en körstämma som nu. Basgångarna presenteras med klarhet och precision, liksom att allt annat lika självklart bara finns där.

Plötsligt fick jag en hel hylla med nya skivor att njuta av. Nåja, njuta av på ett nytt sätt kanske man ska säga. Så kommer vi åter till det där med prisvärt. Vad kostar en ny skivsamling idag? Inget, man får den på köpet!

Omdöme

Plus

  • Musikalitet
  • Återgivning av detaljer
  • Renhet och klarhet

Minus

  • Jag vet faktiskt inte något mer än möjligen att det finns för många inställningar

Lyssningsanläggning i övrigt:

Försteg          Kora Crescendo

Slutsteg         Kora Titan

Högtalare      Cadence Amaya Kablar

Bertram audio, HiDiamond och Oyaide

Kenneth Rocksolidaudio

Wilson Audio Sophia II – HiFi Kenneth tar sig an kungen

17 mars, 2011

Wilson Audio Sofia ll – en flottbas.

Flottbas, i meningen motsats till smörtenor – för bas är en paradgren här. Djupbas från en kyrkorgel återges på ett underbart sätt, man sitter och njuter av musiken samtidigt som man får en basmassage i soffan. Härligt.

Ja, jag vet att jag verkar närmast lyrisk och det är jag med. Men visst finns det något litet aber i den här solskenshistorien. Det är inte helt lätt att få högtalarna att prestera sitt bästa, och när jag först lyssnade var det inte direkt kärlek vid första tonen.

Wilson Audio har gjort sig kända för en metod att placera högtalare genom att två personer tillsammans testar akustiken i rummet, ett omständligt förfarande tycker jag. Eftersom jag var själv tog jag till den gamla metoden att testa och lyssna. Utrustad med tumstock och tålamod fick jag slutligen till placeringen. Men det var inte slut med det. För att få det där lilla extra var jag tvungen att gå in och ändra utgångsimpedansen i mina slutsteg. Dessutom spelar de till skillnad mot de flesta andra högtalare bättre med tygfronterna på.

Wilson Audio Sophia 2

Som ni redan sett är jag positiv till högtalarna och satt länge och njöt. För man ska inte glömma bort musiken, det är ju liksom lite av grejen – och spelar musik, det gör de. Inte bara orgel och klassisk musik utan även mer finstämd akustisk musik återges med subtil känsla. Jazz svänger som om man vore där i den där rökiga trånga källaren i The Village. Men alla ni med hårdrock i skivhyllan kommer också att bli hänförda, för under silkesvanten finns en rejäl näve av stål som passar till alla med sina rötter i rock.

En annan positiv sak är att när högtalarna kommer på plats hemma smälter de in ganska väl, trots sin ganska indiskreta färg. Tygfronterna dämpar intrycket och när man sitter ner är högtalaren faktiskt rätt snygg, men det är ju en synnerligen personlig uppfattning.

Omdöme

Plus

  • Basen
  • Subtil
  • Klarar all musik
  • Välbyggda som ingen annan

Minus

  • Kräver noggrann placering
  • Tunga att ta hem

Lyssningsanläggning i övrigt

Försteg          Kora Crescendo

Slutsteg         Kora Titan

Högtalare      Cadence Amaya och Wilson Audio Sophia 2

Kablar           Bertram audio, HiDiamond och Oyaide

Kennet Rocksolidaudio