Arkiv för ‘Ljudskola’ kategori

Naim HIFI – strul med kablar?

15 augusti, 2011

Naim är ett märke som står sig starkt på HIFI-marknaden och lika så på den begagnade. Ofta synonymt med god konstruktion, välljud och med en aning ”riv”. Men när det gäller  kablaget har Naim valt att oftast använda sig av sina egna konstruktioner, och de har många olika typer beroende på Naim produkt. Just kablarna är något som brukar lida i andrahandshandeln – de försvinner oftast på vägen.

Naim CD5X

Vi fick en notis från en hjälpande kund som hade uppmärksammat problemet och tipsade oss om de olika så kallade ”interconnect” (signalkablar) varianterna. Infon är ifrån Naims nordiska distributör Ljudtema:

Så här skriver Generalagenten (Ljudtema) på sin hemsida:

Naim kablar

Interconnect-kabel

Naims gråa signalkabel finns i två utföranden;

5 pin DIN - överför signalen från en Naim-källa

till ett försteg eller integrerad förstärkare.

4 till 5 pin DIN - används för att överföra signalen

från RIAA-steg till försteg eller integrerad förstärkare.

Snaic

Naims svarta kabel finns i två utföranden;

Snaic 4 - bär signal och ström mellan försteg och

slutsteg, eller endast signal från en nätdel till slutsteg.

Snaic 5 - bär både ström och signal mellan en

nätdel och ett försteg eller ett RIAA-steg. Eftersom

det handlar om likström störs inte musiksignalen
//Max Rehifi.se

HIFI Kenneth utvärderar de mytomspunna AMR

7 april, 2011

AMR AM 77 - Vi har den inne. 35000kr

AMR AM 77 – lever på laster

En förstärkare som vaknar till när det behövs som mest. En våt dröm för alla som svurit över tungdrivna högtalare, och aldrig fått det att lossna med era Infinity Kappa eller B&W 802or.

På papperet kan vissa fakta och siffror verka förföriska men det är inte alltid det funkar som det var tänkt. Här kan det nästan sägas vara tvärtom. Det här med motkoppling för att minska distorsion är en på papperet jättebra grej, medan det i praktiken blir som en hund som jagar sin egen svans. Löser vissa problem men skapar andra. Ja smart att låta signalen gå runt och komma tillbaka för analys, men det sker med fördröjning så kompensationen som skickas ut kommer till rätt plats fast vid fel tidpunkt. Tidsfelet är uppfunnet. För att minska det kan man göra ”testbanorna” kortare och därmed komma mer i fas. Ett annat sätt som AMR valt är att helt enkelt strunta i motkopplingen och få bättre timing. Det kräver då att förstärkaren får jobba med lite mer effekt och det anser man på företaget vara bättre rent ljudmässigt.
En annan lite speciell egenskap är att man valt att göra en ”hybridförstärkare”. Iden är att ta det bästa från transistortekniken och para ihop med rörens fördelar. Kortfattat – bättre bas och varmare mellanregister/diskant.

Att detta dessutom är en mångsidig musikmaskin är ett stort plus. Använd den som den är som en integrerad förstärkare eller som försteg. Eller varför inte brygga den och få ut 400 watt? Fast då behöver du ju två för att kunna spela stereo. Men du kan fortfarande använda försteget, så det behöver du ju inte skaffa något. En ovanligt genomtänkt konstauktion att växa i.

Allt detta har man byggt in i en låda som närmast påminner om ett stridsvagnshinder i sin framtoning. Den är oerhört kompakt, tungt och välbyggt – som allt annat från AMR. Man kan misstänka att design och utvecklingsavdelningen befolkas av stridsvagnsfetischister.

Detta var ovanligt mycket tekniksnack för att komma från mig, men jag kände att det var motiverat i det här fallet.

När man ska lyssna första gången efter att ha släpat upp 35 kg förstärkare på sin hifibänk blir man först besviken. I manualen står det att den behöver mellan 24-48 timmar i standby läget innan den börjar låta ”stabilt”. Det stämmer, så låt det ta den tid som behövs, det är värt det.
När man sedan börja lyssna (efter uppvärmningen) blir man rikligen belönad.  Musiken flödar fram och man rycks med i rytmen. Det är inte på något vis analytiskt ljud, eller ansträngande bara väldigt medryckande.
Det vore kul att testa med två stycken förstärkare ställda i monoläge och se vad de kan göra med ett par B&W Nautilus 802.


UPPDATERING
:
Jag var tvungen att prova hur AMR klarade sig som ren förstärkare med mitt försteg från Kora. Det blev en rejäl överraskning, nu klaffade allt helt perfekt och det absolut bästa från två världar blandades i en aptitlig mix. Med mitt triodförsteg och hybridtekniken i slutsteget fanns all kraft jag kunde drömma om – parad med finliret hos rören släppte musiken loss ordentligt med alla nyanser tydligt framträdande. Jag har verkligen fått något nytt att tänka på för detta är en vinnande kombination.

Omdöme
Plus

·    Mångsidig
·    Medryckande
·    Välbyggd

Minus

·    Kräver sin last, passar inte med alla högtalare

Försteg     Kora Crescendo
Högtalare    Cadence Amaya
Kablar     Bertramaudio signal och högtalarkabel, Jorma digitalkabel

Kenneth @ROCKSOLIDAUDIO

System Audio Explorer – HiFi Kennet fortsätter sin färd

7 mars, 2011

Rehifi.se har dem inne för 29900kr. Dessa är demo-ex!

Vid första kontakten med den slanka golvhögtalaren tror man att det handlar om en ganska billig hemmabiohögtalare. Titta igen, den verkar mer påkostad. med en välbyggd låda och fyra baselement. De två översta basarna hjälper dessutom till i mellanregistret, och en diskant tar hand om de översta frekvenserna. Internkablaget är från Nordost, också en vink om att tillverkaren satsar seriöst.

För den som köper högtalarna finns dessutom möjlighet att fylla en del av kabinettet med sand för att minimera resonanserna ännu mer. Jag har av tidsskäl inte testat det, men det verkar troligt att resultatet blir ännu bättre. Man har dessutom jobbat med att göra högtalarna lättplacerade i rummet och det gillas starkt.

Tillverkaren anger att den ska ha ett frekvensomfång mellan 30 och 35000 Hz +/- 1.5 db och det finns ingen anledning att tvivla på det när man spelar. Basen är torr men ändå kraftfull och mellanregistret återges med precision. Diskanten är i mina öron en aning hård men det kan bero på att högtalaren inte fått spelas in ordentligt.
Men i ärlighetens namn är jag inlyssnad på elektrostathögtalare så jag är nog inte van vid ”normala” högtalare. Som helhet är den mer än godkänd, speciellt med pop, rock och en del mer laidback music som Nora Jones eller Eva Cassidy i CDn.

Omdöme

Plus
•Design
•Lättplacerad
•Basen

Minus
• En lite hård diskant

Lyssningsanläggning i övrigt
Försteg
Kora Crescendo
Slutsteg
Kora Titan
Högtalare System Audio Explorer
Kablar
Blandat, men Acoustic revive, HiDiamond

Kenneth Ekelöv
Rocksolidaudio

Dynamiskt komprimerad musik – ett problem i Hifi-anläggningen

15 februari, 2011

Exempel på dynamisikkomprimering

Ett av dagens kanske största problem och framförallt vad det gäller digitalavspelning av musik är den dynamiska kompression som hela tiden blir allt mer populär. 24 bitar och 192 KHz i alla ära men om musiken redan förstörs i studion och av dess personal så hjälper inte all högupplöst teknik i världen. Vad innebär dynamisk kompression? Jo kortfattat kan man säga att det är ett sätt att höja medelnivån på musiken genom att öka ljudet på de tystare partierna och sänka på de starka dynamiska utbrotten. Varför använder man sig av dynamisk kompression? Anledningen till detta är framförallt att musiken vid en första avlyssning låter starkare och fångar din uppmärksamhet, samt att dagens allt för dåligt påkostade anläggningar i form av t.ex. laptopens inbyggda högtalare inte skulle klara av att återge de starkare partierna, om medelnivån skulle vara på samma volym som den komprimerade musiken. Det saknas helt enkelt så kallat ”headroom”.

En skivspelare ger en tillgång till enorma mängder musik fri ifrån dynamisk kompression.

Ett typiskt exempel på komprimerat ljud är TV-reklamen eller reklamradion (som är mer komprimerad än SR). När den komprimerade musiken sedan spelas upp i en riktig hifi-anläggning uppstår istället problem. Musiken upplevs som platt och ansträngd och riktiga utbrott t.ex. ett trumanslag dränks i det andra ljudet. Musiken kan i värsta fall bli olyssningsbar. Vi på Rehifi stöder kampen mot dynamisk kompression och anser att musiken ska produceras så bra och naturtroget som möjligt, inte för att passa kommersiell radio  eller enbart dåliga datorhögtalare. Det finns ingen anledning att musik ska låta sämre på 2010-talet än under 50-60-talet men tyvärr är det fallet allt för ofta. Relaterat: Spotify mp3 skillnader på ljudkvalitet

Klass A är det något att ha? HiFi förstärkeriet.

22 november, 2010

Du kanske har hört förut att man delar in förstärkare i olika klasser. Det rör sig alltså om hur din förstärkare ser till att förstärka ditt ljud. De vanligaste typerna inom branschen är klass B, AB, D och A. I detta stycket tänkte jag kort förklara hur det fungerar och vad som är fördelar och nackdelar med just klass A – en teknik som oftast är prisad av Audiofiler.

En klass A förstärkare har en teoretisk verkningsgrad på 50%. Det som gör den speciell är att strömföringen alltid är oavhängig av signalnivån. För att förtydliga, apparaten kommer alltid att mata ut max effekt och den  kommer att vara redo  när signalen förändras. Detta gör att dynamiken alltid hänger med i förstärkaren, den är således redo för det som komma skall i musiken.

Du slipper även ett fenomen som kallas för crossover distorsion. Det händer för att en klass B förstärkare ”delar” upp ljudet i två delar och där de möts kan det uppkomma smärre fenomen av distorsion. Något som Klass A inte har problemet av p.g.a. att den tar hand om hela inputen och ingen uppdelning sker.

Här har du en alldeles förträfflig klass A förstärkare. Rörförstärkare fungerar ofta i klass A.

+Enkelt konstruerade

+ Bra dynamik

+Så lite distorsion som möjligt i signalen

+ Ett stabilare och jämnare flöde av dynamiken

+/-Watten är oftast låg men ger mycket effekt för värdet. Vissa påstår att en 25watts klass A motsvarar en 200watt klass B förstärkare.

- Slösaktig i ström, därför är en klass A förstärkare oftast väldigt varm oavsett om den spelar eller inte

- Vill man ha mycket effekt får man räkna med stora konstruktioner (kylflänsar tar mycket plats)

Arkivera dina LP-skivor!

12 oktober, 2010

Det händer att vi får en del frågor om hur man arkiverar sina lp-skivor på datorn. Det kan ju vara så att man ibland inte litar på att  skivorna håller fullt så länge som man vill. Därför tänkte jag i detta avsnitt  kort berätta om vilken metod som fungerar bäst, plus att det inte behöver vara så svårt för dig heller.

Eftersom de flesta LP-spelarna inte har en egen RIAA d.v.s.  en  förstärkning på sin ljudutgång så går det inte speciellt bra att koppla den till datorns linje in ingång. Om man är jättedesperat finns det en snabb fix och det är att man istället kopplar lp:n till mic-ingången i datorn, eftersom den kan sköta en viss del av förstärkningen. Det blir dock inte helt korrekt och därför kan jag inte rekommendera denna. Istället skall du använda ett försteg eller en förstärkare med phono-ingång. Då kopplar du vinylen till förstärkarens phono och sedan från denna använder du förstärkarens/förstegets-pre out in i datorns line in ingång.

Nästa steg är att använda ett bra inspelningsprogram, kriterierna för detta är ett  stabilt ständigt uppdaterat och med ett flertal equalizer möjligheter. Ett mycket kompetent program för detta är Audacity, det är dessutom gratis! På deras hemsida finner ni även en mycket bra guide för att använda programmet. Lite kort så ska man tänka på att justera ljudnivån på försteget/förstärkaren så att det inte börjar ”klippa” i VU mätarna på programmet.

Vill lägga in en varning angående USB-vinylspelare på marknaden. Vissa är bra men andra är av en aning mer tveksam kvalité. Det kan t.ex. innebära att dessa har en alldeles för dålig omvandlare av analog till digital signal. Något som ett ljudkort till datorn oftast överträffar.

HIFI och avlyssning – mellanregistret (4/10)

8 oktober, 2010

Mellanregistret är de ljud du hör som ligger någonstans mellan 120hz till 5 000hz och är det område som vårt öra är mest känsligt för. Detta beror troligen på att det är här du hör de flesta ljuden i vanliga livet. Exempel är den mänskliga rösten, prassel från löv, ljud från djur samt porlande vatten.

Mellanregistret är det viktigaste området

Infinity rs-4.5 med fyra mellanregister

Infinity rs-4.5 med fyra mellanregister

Eftersom vi människor är lärda att lägga mest uppmärksamhet vid just mellanregistret och det är just här rösterna finns är detta den viktigaste delen av högtalaren. Därför bör du aldrig köpa en högtalare som har kompromissat med detta. Gör du det  riskerar du att bli besviken och uppfatta ljudet som tråkigt, burkigt, frånvarande eller kanske filtrerat.

Ett bra mellanregister

När du har ett bra mellanregister framkommer rösterna på ett naturtroget och bra sätt. Du hör att det finns mycket energi, ljudet framkommer tydligt utan att på något sätt dominera intrycket. Stereoperspektivet är bra och det är en härlig njutning att lyssna. När du sluter ögonen så ska det känns som om artisten står där framför dig!

Så här kan du uppfatta ett dåligt mellanregister

Dali 15 med mellanregister som buktar utåt

Dali 15 med mellanregister som buktar utåt

  • Röster blir för påträngande. I vissa högtalare blir mellanregistret för dominerande och du känner hur de tar överhanden av upplevelsen.
  • Burkigt ljud. Det låter som om ljudet är förvrängt ungefär som om det framställs genom en burk.
  • Instängt. Rösterna är dova och låga och kommer inte fram på något sätt, du upplever det ungefär som om du har händerna framför munnen när du pratar.
  • Kornigt mellanregister innebär att du inte upplever mjukheten utan istället en kornighet.
  • Utstickande toner. På grund av dålig konstruktion kan du ibland ha mellanregister där speciella toner förstärks extra mycket vilket för en audiofil kan upplevas som väldigt irriterande.
  • Färgade röster innebär att du inte upplever rösterna alls som naturliga utan att de har blivit filtrerade och framkommer med en annan nyans än vad du kan förvänta sig.

Relaterat:

HIFI och Avlyssning – diskanten (3/10)

HIFI och avlyssning – konsten att beskriva vad man hör (2/10)

HIFI och avlyssning – Bli bättre på att lyssna 1/10

Så här fungerar ett element i en högtalare.

Så fungerar en högtalare

//Thomas, VD REHIFI.SE

HIFI och Avlyssning – diskanten (3/10)

13 juli, 2010
Final 0.4 finns hos oss

Final 0.4 med en elektrostatdiskant som har den bästa linjära återgivningen. Det stora membranet gör att närvarokänslan blir påtaglig

Emit K sitter bl.a. i våra Infinity RS-6000

Världsberömda Emit diskanten med hög detaljrikedom

Diskanten är den del av högtalaren som spelar de högsta tonerna. Oftast sitter den överst i en högtalare och är inte mer än 2-3 cm bred. Dess svängningar är väldigt snabba och behöver inte innehålla så mycket energi, därför kan diskanten vara tämligen liten. Den spelar oftast någonstans från 3 000hz upp till där det mänskliga örat slutar höra, 20 000hz, men vissa högtalare kan spela ända upp till både 50- och 60 000hz.

Är diskanten viktig?

Diskanten är väldigt viktig för att få ett bra ljud då den bidrar till helheten, men det är inte helt lätt att göra den riktigt bra. Det kan finnas dyra högtalare som är bra på alla andra aspekter, men som lyckas dåligt med diskantåtergivningen. Ett litet knep man som tillverkare gör ibland är att när diskanten inte blir riktigt bra försöker man tona ner den och göra den mindre dominerande så att de övriga bättre aspekterna av högtalaren framträder mer.

Vad är den korrekta diskanten?

Som nämnts tidigare är smak personligt, men ska man gå in på vad som är den mest korrekta diskanten är det givetvis den som liknar det riktiga musikstycket mest. Den ska återge med mycket energi. Den ska finnas där och vara lätt att ta ut och lyssna separat på när man så önskar, men samtidigt smälta in och kännas som en självklar del av helhet när man lyssnar på all den rikedom som finns i stycket. En bra diskant benämner man bl.a. som mjuk, behaglig, upplöst, detaljerad, tydlig.

Dessa återgivningar vill man normalt sätt undvika.

Detta element sitter i våra Walsh Ohm F

Ett bredbandselement som spelar alla frekvenserna

  • Ljus diskant. Ljud mellan 3 000-6 000 hz , och uttrycket innebär att diskanten framträder för mycket i detta intervallet. T.ex. cymbaler som känns väl påträngande eller ”S” och ”che” ljud som framkommer alldeles för mycket.
  • Framåt. Detta är väldigt likt en ljus diskant, men upplevs också som torr, att den saknar rymd.
  • Vitt eller blekt ljud. Ett ljud som upplevs som lite tunt och frånvarande och man får anstränga sig för att urskilja de delar som borde vara självklara.
  • Hård, analytiskt eller metallisk. Här har vi ett ljud som påminner om när metall gnids mot metall. Ljudet upplevs icke följsamt och som vassa toppar istället för mjuka dalar.

Relaterat:

HIFI och avlyssning – konsten att beskriva vad man hör (2/10)

HIFI och avlyssning – Bli bättre på att lyssna 1/10

Så här fungerar ett element i en högtalare.

Så fungerar en högtalare

HIFI och Stereo till Festen? Tänk på följande

//Thomas, VD REHIFI.SE

HIFI och avlyssning – konsten att beskriva vad man hör (2/10)

5 juli, 2010

För att bli bra på kritiskt lyssnande måste man också vara duktig på att förstå och kunna beskriva det man hör. Vi kommer här att ta upp hur olika man uppfattar ljudet , olika frekvensområden samt om helhetsintrycket för det man lyssnar på.

Vad är det du hör?

JBL LX-60

Spelar ljust och detaljrikt

Den svåraste aspekten av lyssnande är att kunna beskriva vad man egentligen hör. Precis som med ett vin eller en Whisky så behöver man bygga upp ett ordförråd som beskriver de olika nyanserna. Här kommer vi återigen in på träningen där man för varje gång man lyssnar och försöker sätta ord på de olika nyanserna man hört blir bättre på det. Du bör göra detta i kombination med att läsa expertutlåtande eller ännu bättre, ha en audiofil bredvid dig du kan prata med. Likt barnet som första gången lär sig ”gul anka” är risken annars att du precis som barnet pekar på en gul boll och säger ”gul anka”. Genom att då blir rättad och förstå att, ja den är gul, men det är ingen anka utan en boll, tränar man sig och kommer att utveckla sitt ordförråd.

Man har olika smak

Alla lyssnare uppfattar ljudet olika och har olika smak samt preferens. Detta är inte konstigare än att vissa gillar surströmming, andra gör det inte. Så medan någon kan tycka att det är extremt viktigt med ett ljust detaljrikt ljud, kan någon annan föredra ett mörkare och mjukare ljud. Om man då spelar på en högtalare i världsklass kommer de  inte att uppskatta den lika mycket.

Olika frekvenser

Luxman MQ-360

Rör spelar mjukt och varmt

Ett mänskligt öra kan uppfatta frekvenser mellan 20-20 000hz. Basen är de låga frekvenserna ner mot 20hz medan diskanten ligger mycket högre, upp mot 20 000hz. Det är de höga frekvenserna man har svårare att uppfatta på äldre dagar. En av de tydligare sakerna att förklara är just om vilken frekvens man pratar om:


20-40hz, Djupbas
40-80hz, mellanbas
80-160hz, övre bas
160-320hz, lägre mellanregistret
320-640hz, mellanregistret
640-1 280hz, övre mellanregistret
1 280-2 560hz, lägre diskanten
2 560-5 120hz, diskanten
5 120-10 240hz, övre diskanten
10 240-20 480hz, Översta registret

Helhetsintryck

En av de viktigaste aspekterna för ljudåtergivningen är helhetsintrycket. Hur bra balanserade  är egentligen högtalarna? Upplever du att t.ex. basen är överväldigande och låter mycket mer än vad den borde? Då pratar man om en basrik högtalare. Är det omvänt att man tycker att det är lite bas och att det känns som om det saknas något så pratar man om att ljudet upplevs som tunt. Känner du att diskanten är lite väl påträngande, kanske så pass att när du spelar så högt att du hör tillräckligt mycket av övriga register får du nästan ont i öronen av diskanten? Då pratar man om en väldigt ljus eller detaljerad högtalare. Kanske tycker du istället att rösterna verkar svåra att uppfatta och försvinner bort, då pratar man istället om att ljudet låter instängt. Ibland kan du uppleva att ljudet är väldigt närvarande, att det nästan känns som om artisten har tagit några steg närmare dig. Då brukar man prata om att högtalaren är väldigt närvarande och intensiv. Motsatsen, med en högtalare där man upplever att artisten och musiken försvunnit längre bort, så pratar man om att det låter frånvarande och distanserat. Du kan redan nu jämföra hur ett stycke låter på t.ex. din vanliga stereo med TV:n eller t.ex. bilstereon. Det är viktigt att lyssna analytiskt och försöka sätta ord på skillnaderna du upplever. Upplever du inte skillnader omedelbart, fortsätt lyssna för desto mer du lyssnar desto bättre kommer du att bli på att höra skillnaderna.

Relaterat

HIFI och avlyssning – Bli bättre på att lyssna 1/10

Så fungerar en högtalare

Ska man satsa på rör eller transistor?

Så här fungerar ett element i en högtalare.

Decibel – Snabbinformation

Slutsteg, varför ska man köpa det och vad är det?

//Thomas, VD REHIFI.SE

HIFI och avlyssning – Bli bättre på att lyssna 1/10

26 juni, 2010

En viktig aspekt för att ta reda vad som är en bra HIFI anläggning är att veta vad du ska lyssna efter och att göra detta på ett kritiskt sätt, till skillnad från att bara avnjuta musiken. I en serie på tio inlägg kommer vi att gå igenom olika delar av kritiskt lyssnande i syfte att göra dig till en bättre lyssnare. Detta kommer också leda till att ditt HIFI köp blir ännu bättre nästa gång!

Örat lyssnar av bättre än ett laboratorium

149 000kr hos REHIFI.Se

400 000kr ny. Skulle du kunna uppskatta ljudet?

En del personer menar att maskiner är mycket bättre på att avgöra om musiken är bra eller dålig, men det håller vi och många med oss inte med om. En maskin kan ta fram grafer och tekniska data om ljudet och är mycket bra på att fokusera på en viss egenskap. Men musiken är mycket mer än en viss del som ska optimeras. Snarare är det ett smörgårdsbord av härligheter som tillsammans skapar helheten. Alla som spelat singstar vet vad jag pratar om. Där kan man vinna genom att nynna igenom hela spelet då spelet inte tar hänsyn till vad som sägs utan bara hur det sägs.

Eller som Robert Harley Technical editor stereophile, säger: ”Min erfarenhet säger mig att vi lär oss mycket mer om kvalitén på en Hifi produkt i lyssningsrummet än vad vi gör i ett laboratorium.”, fritt översatt.

Skilja på bra och dåligt ljud är inte helt lätt

Skulle du här och nu kunna rangordna dina tio närmaste bekantas stereoanläggningar efter hur bra de låter? Trodde inte det heller. Att jämföra anläggningar av liknande klass är inte helt lätt, medan de flesta snabbt märker skillnad på riktigt bra och riktigt dåligt ljud. Att höra skillnader kräver massor av lyssnande och jämförande och till sist är uppfattningen om vad som är bäst högst personlig. Jag är övertygad att om du tar 3-4 experter och låter dem rangordna 10 anläggningar av liknande klass kommer de att leverera olika rangordningar. Jag är också övertygad om att de kommer att finna någon anläggning som i allas listor ligger i topp tre och en annan som ligger bland de tre sämsta. Utdelningen som du får av att bli en kritisk lyssnare är dels just detta, att trots snarlika anläggningar kommer du att få en mycket bra möjlighet att sortera ut det bättre från det sämre och framförallt om där är stora skillnader dem emellan. För det andra så kommer du lära dig vilka delar av en bra anläggning som du själv uppskattar

6 400kr hos REHIFI.SE

Bättre "Dunka-Dunka högtalare" - inget för audiofilen

Har du att göra med en audiofil eller en HIFI-entusiast?

En audiofil lyssna på detaljerna, rösterna, dynamiken, helheten, pondusen hos sångaren o.s.v. Han avnjuter alla delar av musikstycket, gör det intensivt och fokuserat och njuter av varje sekund. En HiFi-entusiast skryter snarare med mycket bas, högt ljud eller någon annan specifik del. När du blir inbjuden till lyssning och någon drar på rejält och du lyssnar en knapp minut då är det troligen en HiFi-entusiast. När du istället blir bjuden på en kopp kaffe, får sjunka ner i en fåtölj och avlyssna 10-20 minuter av riktigt välljud på human volym, då är det en Audiofil du har stött på.

Hur tänker en audiofil?

För en audiofil är avlyssnandet av musik en mycket viktig njutning i livet. Han eller hon tar till sig hela musikstycket och vet när det låter bra. Vissa anläggningar kan förvränga eller ta bort små detaljer så som att eftertonerna av cymbalen försvinner alldeles för tidigt. Ofta kan man undermedvetet kompensera detta så att man ganska väl kan avnjuta musiken ändå. Värre är det med de anläggningar som lägger till felaktiga detaljer i stycket, då kan du förvänta dig att en audiofil kommer att reagera ganska omgående. Om däremot anläggningen bidrar t.ex. till att artisten får ännu bättre pondus eller om anläggningen lyckas frambringa instrumenten som mer av separata delar kan du räkna med att den anläggningen kommer att vara mycket eftertraktad.

För många audiofiler är nyfikenheten på mer detaljer och bättre ljudupplevelse så stor att de likt ölälskaren som måste testa tusentals ölsorter också vill lyssna på många olika anläggningar. Inte sällan hittar de många favoritanläggningar som var och en är bäst på att ta fram vissa specifika detaljer. I audiofilens drömvärld hade det därför funnits ett antal olika anläggningar hemma att välja bland beroende på vilket musikstycke som valts samt vilka egenskaper som är viktiga att lyfta fram just nu.

Bli en bättre lyssnare

Vi kommer framöver att gå in på de olika delarna av att lyssna på musik i syfte att göra dig till en bättre lyssnare och kunna uppskatta musiken bättre. I nästa del kommer vi att prata om vad du faktiskt hör och hur man kan beskriva det. Vi kommer att gå igenom bl.a. diskant, mellanregister, basen samt andra aspekter så som dynamiken och detaljer. Vi hoppas att det kommer bli trevlig läsning och att du kommer uppskatta HIFI bättre efter att du läst dessa inläggen. Till sist vill vi dock uppmana om att inte låta strävan efter det perfekta ljudet hindra dig från att även avlyssna och ta del av musik som återges från sämre hårdvara. Att ta del av ljudet från bilstereon, köksstereon eller till och med bergssprängaren(som har begränsad akustik!) på stranden skapar en behaglig känsla och där uppmanar vi dig att koppla bort det kritiska lyssnandet och istället försöka ta del av tempot och stämningen som musiken skapar.

Relaterat

Bra högtalare – vad utmärker dem?

Bästa högtalaren – Så hittar du din drömhögtalare!

Subwoofer – Passar det dig

Ska du satsa på hemmabio eller ren stereo?

Ska man satsa på rör eller transistor?

Så fungerar en högtalare

//Thomas, VD REHIFI.SE